Där kulturen spirar

År 2011 invigdes Kulturhuset Spira i Jönköping. Trots att det är en vit och orange fasad som speglar sig i Munksjöns vatten är huset grönt under ytan. +E har besökt ett av världens mest miljövänliga kulturhus.

Text Tobias Jansson
Foto Petter Almgren

Som en arkitektonisk pralin med hela Jönköpings lystna blickar på sig ligger Kulturhuset Spira på en udde i Munksjön. Orange och gula strimmor i fasaden sträcker sig som eld mot himlen. Enligt Gert Wingård, som ritat huset, är exteriören en passning till glasblåsartraditionen i Småland; det orange och gula står för elden och värmen, det vita och genomskinliga för glaset.

På en terass utanför personalens arbetsplatser står Anne-Lene J Henning, som är administrativ chef på Spira, och blickar ut över vattnet. Det ser ut som om hon står i fören på ett stort fartyg.

– Gert säger att det är state of the art, det är det bästa man kan få. De har tänkt på allt i huset, något bättre sätt att bygga ett hus på finns inte just nu, säger Anne-Lene och syftar på att Spira är byggt med mycket höga miljökrav. Snål energiförbrukning, goda materialval, klokt resursanvändande och en sund inomhusmiljö har varit ledord.

Det var i juni 2006 som landstingsfullmäktige beslutade om att bygga ett nytt gemensamt hus för Smålands Musik & Teater (SMOT), som tidigare hållit till i två skilda lokaler, som dessutom dragits med dålig arbetsmiljö. Den påföljande arkitekttävlingen vanns av Wingårdh Arkitektkontor. Deras förslag Spira var både juryns och allmänhetens val. Det ”magiska” datumet 11-11-11 hölls den stora invignigen. Kända artister och 2000 barn från landets kulturskolor sjöng, dansade och spelade inför 26 000 personer som samlades utanför Spira för att ta del av invigningen.

Spira är ritat för att vara ett hus som ska kunna stå i hundratals år. Det har ett läge som gör att det kommer vara en del i Jönköpings identitet och en funktion som är ”evig”. Då är det extra viktigt att göra rätt från början och vara noggrann med husets energiförbrukning.  För att vara energieffektivt behöver ett hus vara så tätt som möjligt. I Spira används mycket glas, ett material som ofta kritiseras ur energisynpunkt; när det är varmt ute så går värmen in genom glaset och det blir för varmt inne, och när det är kallt ute så kommer värmen inne läcka ut. Därför har man använt ett speciellt glas med skikt av metall som reflekterar värmen, både inåt och utåt.

Eftersom värme stiger uppåt är det viktigt att taket är välisolerat. På Spira har man därför lagt ett så kallat grönt tak som består av sedumväxter, som är lätta och suger åt sig mycket vatten när det regnat. På så sätt stannar skadliga partiklar i regnvattnet på taket och spolas inte ut i avlopp eller ner i Munksjön. Vissa delar av taket har lämnats utan vegetation för att vara förberedda för en framtida installatation av solceller.

Vi vandrar runt mellan scenrummen tillsammans med en entusiastisk Anne-Lene. Från den John Bauer-inspirerade Teatersalongen som domineras av illgröna toner, via Kammaren, en flexibel ”blackbox” som kan förändras beroende på vilken typ av uppsättning eller arrangemang man är ute efter, till den sobra Konsertsalen.

Alla material som används i huset är godkända enligt kriterier uppsatta av Sunda Hus som värderar både miljö- och hälsoaspekter; så många som 822 byggkomponenter har godkänts. I möjligaste mån har närproducerade material använts i interiörerna. Golven är av öländsk kalksten och i väggar och annan inredning dominerar furu.

– Undantaget är Konsertsalen där Gert Wingårdh slogs för att få använda amerikansk lönn eftersom det är det i Göteborgs Konserthus, där han haft flera stora konsertupplevelser i sin ungdom, bland annat med Deep Purple…

Den amerikanska lönnen ger ett mycket vackert visuellt uttryck till en lokal som enligt Anne-Lene är med och tävlar om att ha Sveriges bästa akustik. Richard Söderberg, en av våra mest kända operasångare, som för övrigt är mycket miljöengerad, har sagt att det enda som kan jämföras med Spira när det gäller akustik är Drottningholms Slottsteater. När väldigt många människor vistas i en lokal samtidigt – upp till 1000 personer i Konsertsalen, Spiras största scenrum – krävs tekniska system som leverar frisk luft. I den här byggnaden används värmeväxling, vilket innebär att varm utgående luft som inte är så frisk längre, möter inkommande kall luft i en kanal. Den kalla luften värms då upp av den utgående luften på ett energisnålt vis.

Sedan invigningen har tillströmningen av besökare varit stor. Biljetterna har gått åt och sammanlagt 150 000 människor har besökt huset om man räknar med dem som varit där enkom för att äta på Restaurang Spira eller gå en guidad visning. Men när beslutet om att bygga ett nytt kulturhus i Jönköping togs var det kontroversiellt för många.

– Landstingsfullmäktige har varit bombhotat en gång, och det var när beslutet om Spira togs. Många tyckte nog att det kändes främmande att lägga skattepengar på ett kulturhus när människor får sitta på akuten och vänta på vård. Men då blandar man ihop, det här är helt egna pengar som till stor del kommer från staten och är avsatta för kultur.

Å andra sidan har det privata näringslivet stått bakom bygget från dag ett. Man räknar med att de besök som Spira genererar kommer att ha ett stort ekonomiskt värde för Jönköping. Många lokala företag har hört av sig till Spira för att ordna arrangemang för besökare. Dessutom har man haft Svensk Scenkonsts stämma här i år med alla opera-, teater- och konserthuschefer i Sverige på plats. Nästa år står Spira värd Scenkonstbiennalen.

Att arkitektur, materialval och tekniska lösningar är viktiga parametrar i ett grönt kulturhus är förstås givet. Men det finns också en annan dimension som handlar om att tänka grönt i det dagliga arbetet.

–  Man kan ibland behöva göra konstnärliga kompromisser för att kunna jobba med miljön. Men vi försöker vara en förebild och våra val är väldigt viktiga, det ger ringar på vattnet, säger Lars Melin, nytillträdd teaterchef på Smålands Musik & Teater.

Lars berättar hur Spira arbetar med scenografi och rekvisita, att det gäller att alltid tänka på vad som kan återanvändas på nya kreativa sätt.

– Kanske kan en kostym sys om eller en vägg förminskas så att den går att använda i en annan scenografi också.

Även på andra områden försöker man tänka grönt i det lilla. Helle Solberg, musikchef på SMOT, berättar att man slutat dela ut blommor till dem som uppträder. Snittblommor har ofta hög miljöpåverkan och är bara fina några dagar. Dessutom lämnar många artister kvar buketten.

– Istället delar vi ut ett trädkort med en pytteliten blomma och så planterar vi träd i Vi-skogen. En annan sak vi gör är ett experiment med Junekvintetten som fått Ipads där de har sina noter och spelar från dem istället. Med en orkester på 30 personer som var och en har en egen stämma så åtgår det väldigt mycket papper till noterna, säger Helle.

Rundvandringen med Anne-Lene J Henning lider mot sitt slut. Hon är på språng, ska vidare till ett planeringsmöte i Gränna. På väg mellan Konsertsalen och den lilla, intima Caféscenen talar vi om kulturens roll i samhället. Anne-Lene har tidigare arbetat inom det privata näringslivet, senast på Scandic, med avkastningsmål högst på agendan.

Hur är det att arbeta inom kultursektorn jämfört med näringslivet?

– På ett sätt har vi ett uppdrag som liknar ett företags. Vi har en budget och en personalstock att förvalta och vi måste jobba med strukturer och rutiner. Men idag när allt är dokusåpor och man ska tävla om det ena och det andra och tjäna mest pengar, så vill jag verkligen lyfta fram vårt andra uppdrag också, som absolut inte kan mätas i pengar. Det handlar om att se människan och lyfta människan utifrån helt andra värderingar än det som samhället i övrigt återspeglar.

Kan man tala om kulturen som en motkraft till konsumtionssamhället? Blir det viktigare och viktigare med kultur?

– Ja, det tror jag. Någonting positivt händer i oss när vi till exempel lyssnar på en konsert.

En fråga jag gärna driver framöver är att få Landstinget, som ju sysslar med hälsa och vård, att koppla ihop sin verksamhet med kulturen. Istället för att skriva ut recept på recept med läkemedel så skriver man ut en konsert istället. Forskning visar att vi mår bra av kultur, på samma sätt som vi mår bra av att ta hand om oss fysiskt. Jag hoppas att vi kan få in fler hit, inte för att vi ska tjäna pengar på dem, utan för att de ska få uppleva hur bra man mår av kultur.

This template supports the sidebar's widgets. Add one or use Full Width layout.