Framtiden kryper närmare

Syrsa

När de första sushibitarna serverades i Stockholm för snart 40 år sedan rynkade svensken på näsan åt galenskapen i att äta rå fisk. Idag är sushirestauranger nästan lika vanliga som det obligatoriska pizzahaket. Nu kan det vara dags för nästa steg – insekter på menyn.

Som kyckling.
Inte helt olikt en lite nötig räka.
Påminner om kräftor.
Lite som cashewnötter med en mild ton av äggula.

Nej, det är varken krokodil, zebra eller wombat rösterna på webben pratar om. Det är insekter. Det nya svarta. Som serveras på hippa restauranger från Mexiko City via New York till Paris och tillbaka. Och som många tror är ett av svaren på hur vi ska rädda klimatet.

Fjärtande kor

Att vi måste minska vår konsumtion av animalier står nämligen klart sedan länge. I Sverige står matproduktionen för en tredjedel av hushållens påverkan på miljön, inte minst via alla idisslande, rapande och fjärtande nötkreatur. Matproduktionen bidrar också till minskad biologisk mångfald och till övergödning och utarmning av vår jords resurser.

– Det jag personligen går igång på är att man faktiskt kan odla insekter mitt i storstan och att det teoretiskt går att täcka våra proteinbehov med närodlade insekter som kräver en bråkdel av den yta, det foder och det vatten som krävs när man föder upp nötkreatur, säger Anders Engström som driver bloggen bugburger.se.

En tiondels utsläpp

Att helt ta bort kött från menyn är kanske inte realistiskt, eller ens önskvärt. Men klimatvinsten av en gradvis övergång från kött– till insektsproduktion skulle vara avsevärd. Beräkningar visar att odling av exempelvis larver leder till utsläpp av knappt tre kilo växthusgaser, en tiondel av den mängd som orsakas av nötköttsproduktion.

I en majoritet av världens länder står insekter redan på vardagsmenyn. Totalt nyttjas mer än tusen olika insektsarter i grytor, stuvningar, sallader, pannkakor, som snacks och som topping och garnering. Även om detta entomologiska kostinslag fortfarande är något exotiskt kryper det allt närmare vår moderna värld. Nederländska Kreca producerar till exempel ett ton matinsekter årligen, för både djur och människor.

Myndigheter avvaktar

Dessvärre är det inte lika enkelt att få tag på insektsbaserad mat i Sverige. För inhemsk försäljning behövs klartecken från Livsmedelsverket, men de väntar i sin tur på att EU tar beslut i  frågan.

– Förhoppningsvis har byråkratin malt klart om ett par år. I väntan på det är det fullt lagligt att beställa insekter från Nederländerna, Belgien och Storbritannien. Själv köper jag insekter från England och i höst ska jag börja odla själv, för hemmabruk, säger Anders Engström.

Trots detta finns det möjlighet att köpa insektsbaserad mat även från svenska handlare, så länge det rör sig om halvfabrikat. Vilket dessutom kan ha ytterligare en fördel.

– Vi har valt att sälja ett mjöl gjort på syrsor istället för hela insekter, vilket jag tror är ett viktigt steg i att göra det enkelt för människor att testa. Men egentligen är insekter nära besläktade med skaldjur, så det är inte så långt ifrån det vi äter idag, säger Josefin Strömberg, vd för Qvicket.

Allt kroppen behöver

Men hur är det då med det kanske viktigaste, åtminstone ur hälsosynpunkt? En stor fördel med animalisk kost – exempelvis kött, fisk, skaldjur, fågel och ägg – är att där finns alla de essentiella aminosyror kroppen behöver för att må bra. Men faktum är att även insekter är fullvärdiga proteinkällor – beroende på vilket stadium insekterna befinner sig i.

– Proteininnehållet beror på typ av insekt och också på vad man föder upp insekterna på. Man kommer inte upp i samma mängd protein som rött kött, men fördelarna ur ett miljöperspektiv är många, säger Anders Engström.

 Text: Adolfo Diaz. 

This template supports the sidebar's widgets. Add one or use Full Width layout.