Hv71 plockar gröna poäng

Imorgon är det dags för hockeypremiär. Lokalhjältarna Hv71 gillar att göra mål, både på och utanför plan. Som enda hockeyklubb i Sverige får föreningen ett diplom för sina miljöinsatser.

Text & Foto Christian Jonsson

– Alla vill ju rädda miljön. Problemet är att man gör inget vid det, för det kan vara svårt att veta vad man kan göra, säger arenachefen Bengt Halvardsson medan han med högerhanden snurrar på sin kulspetspenna.

Vi sitter i vaktmästeriet i Kinnarps arena där Bengt har sitt kontor. Tre skärmar ockuperar hans skrivbord som visar olika kameravinklar från isrinken där Hv71:s herrlag just nu värmer upp inför kvällens match mot Luleå. Sedan fyra år tillbaka har klubben årligen tagit emot ett miljödiplom från Jönköpings kommun för sina miljöinsatser. Bengt var och är fortfarande en drivande kraft i arbetet och är glad över att de lyckats nå målen. Det ligger i tiden att tänka på miljön menar han.

– Diplomet innebär bland annat att vi sorterar matavfall, glas, papper, plåt och batterier. Förr slängde vi allt i containern för brännbart. I början tyckte jag att det var besvärligt men i dag tycker jag inte det. Man vänjer sig snabbt säger han och tillägger att han själv har blivit mer medveten sedan Hv71 påbörjade projektet.

Just papper återkommer Bengt ofta till och förklarar att det går åt väldigt mycket. Inte sällan kommer upp emot 7 000 besökare till herrlagets matcher. Att det då finns möjligheter att skilja på olika sorters skräp är viktigt för att de ska kunna nå målen. Många av besökarna tycker, enligt Bengt, att det är bra att arenan jobbar för en bättre miljö.

– Vi har ett visst ansvar för miljön och vi kan göra så att andra får upp ögonen för det miljöarbete vi gör.

Genom att göra förändringar som gynnar miljön sparar Hv71 samtidigt in pengar och kan dessutom dra in mer pengar via marknadsföring.

– Det finns företag som jobbar med miljöfrågor och för att vi ska bli sponsrade av dem vill de att vi är diplomerade, säger Bengt.

För att bli miljödiplomerade tog klubben kontakt med Jönköpingsbaserade konsult­firman Miljöstrategen. De förmedlade kontakten till en student som hjälpte Hv71 att göra en miljöutredning där de tittade på vilka områden som hade störst miljöpåverkan. Högst upp på listan hamnade elförbrukningen av arenan.

Ljus och ljud till arenan drar mycket ström, men framförallt är det kylningssystemet till isen som är den stora energiboven. Totalt sett förbrukar arenan över tre miljoner kilowattimmar (kWh) per år varav kylanläggningen står för två tredjedelar. Som jämförelse drar en villa med fem boende i snitt omkring femtusen kWh per år.

Kinnarps Arena som stod färdig år 2 000, hade redan från början många tekniska lösningar som innebar att elförbrukningen är mer sparsam. Till exempel använder de rörelsedetektorer för belysningen och tidsstyrda fläktar. Det märks också inne på toaletterna där sensorer styr både mängden tvål och papper du får efter handtvätt. I de nya ishallarna, som byggdes 2012, bytte Hv71 vätskan som flyter i kylningssystemet, från en trögflytande till en lättare vilket betyder att pumparna inte behöver jobba lika mycket och därmed drar mindre energi.

Vätskan som används för att underlätta pumparnas arbete är ammoniak som på grund av inte minst hälsofaran förvaras bakom en dörr prydd med mängder av skyltar som varnar och förbjuder. Bengt berättar att de uppstod ett läckage vid ett tillfälle men att ingen kom till skada och han försäkrar oss om att mängden ammoniak i rören är så pass utspädd att den inte kan skada.

besöketHV71_stående

Bengt Halvardsson

Ett annat område som Kinnarps arena sparar energi på är genom återvinning av värmen som uppstår under kylprocessen. Under isen ligger rör som kyler och transporterar bort värme till en kompressor. Pedagogiskt utryckt kan man säga att rören suger bort värmen från isen, som ett kylskåp eller en frys. Och precis som i en frys bildas is av kondens. En iskloss, stor som ett kassaskåp, står i rummet som huserar kylsystemet. Här går silvriga ledningar i alla storlekar kors och tvärs och det surrar öronbedövande högt. Det går med viss ansträngning att höra vad Bengt säger.

– Överskottsvärmen som blir till när vi kyler isen går i första hand till våra värme­element och golvvärme. Därefter säljer vi resterande värme till Rosenlundsbadet här intill. Just därför är det inte sällan som badhus och ishallar ligger intill varandra, säger han.

I och med att klubben byggt ut arenan med två isar för inte så länge sedan menar Bengt att det är svårt att veta exakt hur mycket de sparat in på energi- och elförbrukning. Användningen av el ska, enligt de mål som togs fram i utredningen inför diplomeringen, minska med två procent och Bengt tror absolut att det finns mer att göra. Andra mål som Hv71 har antagit är att minska pappersanvändning på toaletterna med 20 procent och lika mycket på kontoren. Bengt förklarar att vissa förbättringar ska genomföras varje år. Detta sker genom en revision som utförs av Miljöstrategen.

– Vi har tvättmaskiner som går nästan dygnet runt, där ska vi dra ner på sköljmedel. Vi ska också använda mestadels Svanen-märkta tvättmedel, diskmedel och skurmedel. Och likaså har vi varit på köket om att de ska köpa in närproducerad mat, säger Bengt.

På andra plats över prioriterade mål inför miljödiplomeringen av Hv71 hamnade transporterna till och från matcher. Bengt berättar att de försöker köra dubbla matcher på samma ort för att på så vis minska bränsleåtgången till bussarna. Men det är svårt att genomföra då spelschemat för åldersgrupperna är så pass olika.

På den stora isen är herrlaget i full gång med morgonträningen inför kvällens match. Passningar och skott som träffar sargen ekar i hallen och in i restaurangen som ligger högst upp med utsikt över spelplanen dit Bengt nu har fört oss. Det drar kallt ifrån isen och en doft av champinjonsås och nykokt potatis sprider sig ut från köket där personalen så småningom ska hantera mer närproducerad mat. Bengt har själv ett aktivt förflutet som spelare i Hv71. Under åren 1971–1984 spelade han hela 476 matcher för laget. De flesta av dagens spelare, i alla fall de som bor i närområdet, känner till miljödiplomet tror Bengt. Spelare från Kanada och Finland, däremot har ingen större koll påpekar han.

Michelle Claesson spelar i damlaget och uppskattar Hv71:s miljöengagemang.

– Jag tycker det är jättebra och roligt att de har ett miljödiplom. Det är kul att de arbetar med miljön. Det är en ganska stor klubb som arbetar mycket utåt och då är det ju bra, säger hon.

En annan spelare som har koll och som själv ser till att skräpet hamnar i rätt kasse är lagets stora stjärna Johan Davidsson.

– Det är jättebra att de jobbar med miljön. Jag vet att föreningen har eftersträvat ett miljödiplom. Jag antar att det är ganska brett. De måste vara bra på många områden, säger han.

– Det har tillkommit hur man ska sortera skräp, precis som man gör hemma nuför­tiden. Det är förvånande att det inte är så på arenorna i hela Sverige.

Johan tycker att sorteringen har fungerat bra hittills men han medger att det var krångligt i början. Precis som arenachefen Bengt tycker han att det tar lite tid innan man vänjer sig men att när man väl gjort det så känns allt annat konstigt.

Resonemanget känns igen från förändringsarbete i största allmänhet. När pucken är slagen är den svår att stoppa. Samtidigt väcks frågan om vad som händer när Bengt försvinner från klubben om ett par år.

I dags­läget tycks de övriga medarbetarna ganska nöjda med att lasta över ansvaret för miljöfrågorna på Bengt. Vägen till ett väl förankrat miljöarbete är precis som vägen till elitseriens final och pokal lång och kantad av hinder. Under kvällens match lyckades Hv71 besegra en av sina motståndare, Luleå, med 4–1 och stärkte därmed sin ställning i toppen av tabellen. I tabellen över hockeyklubbar med miljödiplom står Hv71 för tillfället ensamma utan motstånd. Förhoppningsvis är det bara en tidsfråga innan fler hakar på och konkurrerar om gröna medaljer.

This template supports the sidebar's widgets. Add one or use Full Width layout.